1 april på stranden i Palma Nova

1 april på stranden i Palma Nova

”April, April din dumma sill”  är inget uttryck som jag behövde använda mig av igår. För det här är faktiskt sant… även om vi bara befinner oss i april månad så kan man faktiskt ligga på stranden i bikini här på Mallorca. Att bada vågade varken jag eller min dotter, men det räckte med att bygga halvfärdiga sandslott, att doppa tårna i Medelhavets turkosfärgade vatten och att lyssna på vågornas lugnande brus för att få den där härliga sommarkänslan. Och efter vad som känts som en lång ovanligt lång vinter (periodvis utan varmvatten och en en otroligt kall lägenhet) börjar jag nu äntligen att minnas varför jag bor på Mallorca.

Redan klockan tio har jag och min tvååriga dotter  funnit vår plats på stranden i Palma Nova. Solsken och 14 plusgrader  är en bra ursäkt för att min lilla skrutt ska få leka lite i sanden och för att mamma få lite sol på sin albylvita kropp. Javisst, bara för att man bor på Mallorca behöver man alltså inte ha en sån där gyllenbrun färg som de flesta svenskarna har på våren… Oftas blir reaktionen densamma när man träffar på någon kompis som man inte har sett på ett tag. Bor du verkligen i Spanien?

1 april på stranden i Palma Nova

Skinande solsken över Mallorcas kustlinje

Min dotter ställer sig vid strandkanten och ”badar” tårna men tycker det är kallt. ”Brrr, vad kallt”, härmar hon mamma, som snabbt inser att det kommer att dröja någon månad till innan hon törs doppa sig helt. En liten söt lintott på ungefär ett år närmar sig vattenbrynet med med sin pappa.  ”Muñeca”, säger min dotter. Ja, jag håller med. Den lilla tjejen ser verkligen ut som en liten docka med sina blonda små fjun och klädd i en ljus blommig sommarklänning.  Men det mest förvånansvärda är att hon även beter sig som en lite docka…  Pappan ser också så perfekt ut, med sina perfekt stukna märkeskläder. Själv sitter jag på en hadduk full med sand, och jag har inte direkt klätt upp mig för att gå på stranden, då jag vet hur det brukar bli när man ska härifrån. Ja, fast hon är nog lite mindre, tänker jag först, men jag inser snabbt att den ursäkten inte går att använda… För nu när jag tänker efter var nog min lilla skrutt ännu livligare förra året, då mamma fick springa efter så att hon inte skulle äta sand eller tugga i sig någon liten snäcka. Ja, min älskvärda lilla dotter, hon sitter här och har fullt upp med att gräva ner sina fötter i sanden och fylla mammas nyligen avskakade handduk med klibbig sand.  En perfekt dag på stranden…

Så börjar man bli lite hungrig…  Hur man än gör lyckas man alltid få några sandkorn som förgyller den där flitigt iordninggjorda smörgåsen som man varit så duktig på att packa ner. Knaster, knaster. Min dotters mellanmål, en banan, åker snabbt ner i sanden. Tur att mamma tänkt till och  lagt ner två stycken, för hon vet hur det brukar bli.  Även kex och chips hamnar såsmånigom i sanden, och sedan i väskan, som i sin tur fylls med sand att ta med hem.

Vid tvåtiden lämnar vi stranden i Palma Nova, trötta och smutsiga och med halva väskan fylld av sand. Min dotter somnar i bilen på vägen hem. En liten siesta skulle mamma också behöva, men, men, det får bli en annan gång…

Leave a Reply

Your email address will not be published.